Byta elavtal & elbolag – så går det till

Byta elavtal steg för steg

Hela bytet kan sammanfattas i fem steg. I praktiken gör du bara de tre första själv, sedan rullar resten på av sig själv.

1. Kolla upp ditt nuvarande avtal. Ta reda på vilken avtalsform du har, om det finns bindningstid kvar och hur lång uppsägningstiden är. Energimarknadsbyrån rekommenderar att du alltid börjar där, eftersom ett byte under pågående bindningstid kan kosta pengar. Står informationen inte på fakturan kan du ringa eller mejla ditt elbolag och fråga.

2. Ta fram dina uppgifter. För att teckna nytt avtal behöver du ditt anläggnings-ID och områdes-ID. Båda står på elnätsfakturan, och anläggnings-ID:t går även att få fram utan faktura. Bra att veta är att samma person i hushållet bör stå på både elhandelsavtalet och elnätsavtalet.

3. Jämför och teckna nytt avtal. Jämför elavtal hos flera bolag innan du bestämmer dig, och titta på hela kostnaden med påslag och månadsavgift i stället för att stirra dig blind på kampanjpriset. Myndigheternas egen jämförelsetjänst Elpriskollen är en bra neutral utgångspunkt. Själva tecknandet gör du sedan direkt hos bolaget du valt, oftast online på några minuter.

4. Säg upp det gamla avtalet. Många elbolag, till exempel Fortum och E.ON, sköter uppsägningen åt dig när du tecknar hos dem. Gör de inte det måste du själv säga upp avtalet, för det avslutas inte automatiskt. Skicka uppsägningen via mejl så att du har dokumentation på när och att du sagt upp det.

5. Vänta in bytesdagen. Det nya elbolaget meddelar ditt elnätsföretag och tar över leveransen på avtalat datum. Elbolagen behöver ofta upp till en månad på sig, så var ute i god tid om du vill byta till ett visst datum. Du behöver inte göra någonting i hemmet, och ingen kommer hem till dig.

Vad händer när du byter elbolag?

När du tecknat ett nytt avtal tar det nya elbolaget över hela processen. Bolaget kontaktar ditt elnätsföretag och anmäler leverantörsbytet, och enligt Energimarknadsinspektionen är det just det nya elhandelsföretaget som ska sköta kontakten med övriga parter. Du märker i praktiken ingenting av själva bytet: elen kommer ur samma uttag, genom samma ledningar och samma elmätare som tidigare.

En vanlig missuppfattning är att man byter "hela elen". Så är det inte. Du har två avtal: ett elhandelsavtal med bolaget du köper elen av, och ett elnätsavtal med företaget som äger ledningarna där du bor. Det är bara elhandelsavtalet du kan byta – elnätsföretaget följer med adressen och går inte att välja. Nätavgiften ligger alltså kvar oförändrad oavsett hur många gånger du byter elleverantör.

Därför kan du heller aldrig bli utan ström för att du byter. Skulle något strula med datumen träder dessutom ett anvisat avtal in som skyddsnät, så att leveransen aldrig bryts. Anvisade priser är dock ofta klart dyrare än ett aktivt val, vilket du kan läsa mer om i vår guide om anvisningsavtal.

Uppsägning av det gamla elavtalet

Konsumentverkets råd är tydligt: säg upp ditt gamla avtal skriftligen, helst via mejl. Då kan du i efterhand visa både när och hur du sa upp det, vilket är guld värt om det skulle uppstå en tvist om uppsägningstid eller slutdatum. Begär gärna en skriftlig bekräftelse från bolaget och spara den.

Har du ett löpande avtal, till exempel rörligt pris utan bindningstid, gäller oftast en uppsägningstid på en månad. Har du ett tidsbestämt avtal är elbolaget enligt ellagen skyldigt att skicka ett särskilt meddelande 60–90 dagar innan avtalet löper ut, med uppgift om vad som händer sedan: vilken avtalstyp, vilket pris och vilken bindningstid som tar vid. Det meddelandet är din bästa påminnelse om att agera. Gör du ingenting förlängs de flesta tidsbestämda avtal automatiskt med en ny period, ibland på sämre villkor än du hade.

Vill du slippa hela frågan om uppsägningstider och förlängningar finns det gott om elavtal utan bindningstid där du kan byta i princip när du vill.

Ångerrätt – 14 dagar att ångra bytet

Tecknar du elavtal på distans, alltså via webben eller telefon, har du enligt distansavtalslagen 14 dagars ångerrätt. Fristen börjar löpa först när elbolaget gett dig fullständig information om ångerrätten: att den finns, hur länge den gäller och hur du använder den. Har bolaget slarvat med informationen har fristen inte ens börjat ticka, men rätten att ångra sig upphör som senast ett år efter att avtalet ingicks.

Att ångra sig är formlöst. Du behöver bara meddela bolaget att du vill ångra avtalet och lämna uppgifter så att avtalet kan identifieras. Energimarknadsbyrån rekommenderar att du gör det via mejl för bevisvärdets skull, och du kan använda Konsumentverkets standardformulär om du vill. Någon bekräftelse från bolaget krävs inte för att ångern ska gälla.

Ångerrätten är också ditt skydd mot påstridig telefonförsäljning. Blev du uppringd och tackade ja till något du ångrar är det bara att skicka ett mejl inom fristen, så är avtalet borta utan kostnad.

Brytavgift – om du byter under bindningstid

Brytavgiften är sedan den 1 juli 2023 reglerad i ellagen. Reglerna ger dig ett hyfsat skydd: avgiften måste framgå av avtalsvillkoren, den ska vara skälig och den får inte överstiga den faktiska förlust elbolaget gör på att du lämnar i förtid. Vid ett mixat avtal med både fast och rörlig del får avgiften dessutom bara avse den fasta delen. Bevisbördan ligger helt på elbolaget, som ska kunna visa både att avgiften får tas ut och hur den är beräknad.

Tycker du att en brytavgift är felaktig ska du börja med att kontakta bolaget. Kommer ni inte överens kan du bestrida avgiften och i sista hand få saken prövad av Allmänna reklamationsnämnden. Ofta är det dock enklast att helt enkelt vänta ut bindningstiden och lägga bytesdatumet direkt efter att den löpt ut.

Vanliga misstag när du byter elbolag

De flesta byten går smärtfritt, men samma fallgropar återkommer hos dem som hör av sig till konsumentvägledningen:

• Byta mitt i bindningstiden. Det vanligaste och dyraste misstaget. Kontrollera alltid bindnings- och uppsägningstid först.
• Glömma att säga upp det gamla avtalet. Om det nya bolaget inte sköter uppsägningen kan du i värsta fall stå med dubbla avtal eller en automatisk förlängning.
• Bara titta på kWh-priset. Påslag, månadsavgift och kampanjvillkor avgör totalkostnaden. Vår genomgång av vad du ska tänka på när du jämför elpriser går igenom alla poster.
• Säga upp avtalet muntligt. Utan skriftlig dokumentation står ord mot ord om bolaget hävdar att ingen uppsägning kommit in.
• Vänta för länge. Eftersom bytet kan ta upp till en månad hinner ett dyrt anvisat eller förlängt avtal äta upp besparingen om du skjuter på saken.
• Strunta i bolagets rykte. Energimarknadsinspektionen tipsar om att kolla Energimarknadsbyråns klagomålslista innan du väljer bolag, eftersom vissa aktörer drar på sig betydligt fler klagomål än andra.

Vad kostar det att byta elavtal?

Ingenting, i normalfallet. Varken det gamla eller det nya elbolaget får ta betalt för själva bytet, och elnätsföretaget rör du inte alls. Den enda kostnad som kan uppstå är brytavgiften om du lämnar ett tidsbestämt avtal i förtid. Byter du när avtalet löpt ut, eller har ett avtal utan bindningstid, kostar bytet förstås ingenting alls. Eftersom prisskillnaden mellan bolag kan vara stor är det ofta en av de enklaste besparingarna i hushållsbudgeten. Hur mycket det handlar om för din del ser du i vår guide om billigaste elavtalet.

Byt elavtal – se dagens bästa priser

Frågor & svar om att byta elavtal