Vad kostar el i månaden?

Så mycket kostar el i månaden – snittkostnader per boendetyp

Konsumenternas energimarknadsbyrå sammanställer varje år SCB:s statistik över vad typiska svenska hushåll betalar för sin el, allt inräknat. Tabellen visar genomsnittet för 2025, alltså den totala månadskostnaden inklusive elhandelspris, elnätsavgifter, energiskatt och moms.

Ett radhus eller en villa utan elvärme förbrukar ungefär lika mycket el som en större lägenhet, men landar ofta något högre i totalkostnad eftersom den fasta elnätsavgiften för ett villaabonnemang är högre än för ett lägenhetsabonnemang.

Genomsnitten döljer stora skillnader. Var i landet du bor spelar roll (elen är ofta billigare i norr, och vissa kommuner i norra Sverige har dessutom reducerad energiskatt med 9,6 öre per kWh), liksom vilket elavtal du har och hur ditt nätbolag prissätter. Den som aldrig gjort ett aktivt val och ligger kvar på ett anvisningsavtal betalar i regel klart mer än snittet.

Elräkningen består av tre delar

För att förstå varför månadskostnaden ser ut som den gör hjälper det att veta vad du faktiskt betalar för. Den totala elkostnaden består av tre delar:

1. Elhandeln – elen du köper av ditt elhandelsbolag. Det här är drygt en fjärdedel av totalkostnaden för ett typiskt hushåll, och den enda delen du fritt kan påverka genom att byta elavtal. Priset beror på om du valt fast eller rörligt elpris och vilket bolag du tecknat hos.

2. Elnätsavgiften – betalningen till nätbolaget som äger ledningarna där du bor. Den står också för ungefär en fjärdedel av kostnaden och går inte att välja bort: nätbolaget har monopol i sitt område. Avgiften har en fast del (abonnemanget, styrt av din huvudsäkring) och en rörlig del per överförd kWh. Mer om hur den fungerar finns i vår guide om elnätsavgiften.

3. Skatter och avgifter – resten, alltså knappt hälften. Energiskatten är 45 öre per kWh inklusive moms 2026 (36,0 öre exklusive moms), sänkt från 43,9 öre exklusive moms året innan enligt Skatteverket. Den tas ut via elnätsfakturan för varje kWh du använder. Ovanpå både elhandel och elnät läggs dessutom 25 % moms.

Energimarknadsinspektionen har räknat på vad energiskatten blir per år med 2026 års skattesats: 900 kr vid 2 000 kWh, 2 500 kr vid 5 000 kWh och 9 000 kr vid 20 000 kWh, allt inklusive moms. För en eluppvärmd villa betyder skattesänkningen 2026 ungefär 165 kr lägre månadskostnad jämfört med 2025.

Räkneexempel: så räknar du ut din egen månadskostnad

Det enklaste sättet att uppskatta sin månadskostnad är att utgå från årsförbrukningen, som står på elfakturan, och multiplicera med en totalkostnad per kWh. Vill du veta i detalj vad själva kilowattimmen kostar har vi en egen genomgång av priset per kWh. För den här överslagsräkningen räcker SCB:s snittvärden för 2025:

Exempel 1 – etta med 2 000 kWh per år. 2 000 kWh × 3,37 kr = 6 740 kr per år, alltså ungefär 560 kr i månaden. Notera att totalkostnaden per kWh är högst för små hushåll: de fasta avgifterna slås ut på få kilowattimmar.

Exempel 2 – trea med 5 000 kWh per år. 5 000 kWh × 2,97 kr = 14 850 kr per år, cirka 1 240 kr i månaden.

Exempel 3 – eluppvärmd villa med 20 000 kWh per år. 20 000 kWh × 2,06 kr = 41 200 kr per år, i snitt drygt 3 400 kr i månaden. Här blir priset per kWh lägst eftersom de fasta avgifterna utgör en liten andel, men i gengäld slår varje öres prisskillnad på elavtalet igenom med full kraft: ett öre billigare per kWh sparar 200 kr om året.

Är du osäker på din förbrukning kan du jämföra med typvärdena i vår guide om normal elförbrukning.

Stora skillnader mellan vinter och sommar

Snittkostnaden per månad säger inte hur räkningarna faktiskt fördelas över året. Förbrukningen toppar på vintern när det är kallt och mörkt, samtidigt som elpriset ofta är som högst. Energimarknadsbyråns typkundsexempel visar hur det slår:

Typkundsexempel från Energimarknadsbyrån, kr per månad inklusive alla kostnader och moms.

För villan med elvärme är januariräkningen nästan fem gånger högre än juliräkningen. Den som planerar sin hushållsbudget bör alltså inte räkna med snittet rakt av, utan med att vintermånaderna kostar betydligt mer.

I en liten lägenhet är kurvan mycket flackare. Där utgör de fasta avgifterna, abonnemangen hos både nätbolag och elhandlare, en så stor del av totalkostnaden att räkningen inte rör sig särskilt mycket mellan årstiderna.

Så sänker du månadskostnaden

Två av elräkningens tre delar är som sagt låsta. Det du kan göra något åt är elhandelsavtalet, abonnemangets utformning och din förbrukning.

Se över elavtalet först. Det är den snabbaste åtgärden och kostar ingenting: bytet sköts av det nya bolaget och kräver ingen åtgärd hos det gamla. Hur du hittar lägsta priset går vi igenom i guiden om billigaste elavtalet.

Bor du i lägenhet – jaga de fasta avgifterna. Eftersom abonnemangskostnaderna dominerar i små hushåll gör ett elavtal utan månadsavgift större skillnad än några ören hit eller dit på själva elpriset. Kontrollera också hos nätbolaget att du har ett lägenhetsabonnemang och inte en onödigt hög huvudsäkring, vilket Energimarknadsbyrån lyfter som en vanlig orsak till för hög nätavgift.

Bor du i eluppvärmd villa – jaga priset per kWh. Med 20 000 kWh per år ger varje öre i lägre pris eller påslag 200 kr om året. Här lönar det sig också mest att flytta förbrukning till billiga timmar med timprisavtal och styrning, och en app som Tibber är byggd för precis det.

Minska förbrukningen där det märks. Värme, varmvatten och ventilation står för merparten i en villa. Sänkt inomhustemperatur, snålspolande munstycken och bättre styrning av värmen påverkar månadskostnaden mer än att släcka lampor.

Jämför elavtal och sänk månadskostnaden

Vanliga frågor om elkostnad per månad