Elproduktion i Sverige: energimix, siffror och live-data

Hur mycket el produceras i Sverige?

Svensk elproduktion ligger ett normalår på 150 till 165 TWh, enligt Energiföretagen. Exakt var i spannet det landar avgörs framför allt av vattenkraften, som beror på hur mycket det regnar och snöar, och av hur många timmar kärnkraften och vindkraften levererar. Två siffror är värda att hålla isär, eftersom olika källor avgränsar och avrundar på olika sätt. Svenska kraftnät anger 160 TWh för 2025, vilket var 1,5 TWh mindre än året innan. Ekonomifakta anger i sin tur 169,3 TWh för 2024. Skillnaden beror inte på att någon räknar fel, utan på att Svenska kraftnät bygger på uppmätta timvärden som rapporterats till avräkningssystemet eSett och då exkluderar el som industri och hushåll producerar för egen förbrukning. Ekonomifakta utgår från SCB:s och Eurostats bredare statistik. Slutsatsen är enkel: ange alltid årtal och källa när du läser en produktionssiffra, och blanda inte ihop tal från olika år.

Som referens producerade Sverige cirka 163 TWh under 2023 enligt Regeringen. Förbrukningen ligger samtidigt klart lägre, normalt runt 135 TWh, vilket gör att landet de allra flesta av årets timmar exporterar el. Vi återkommer till export och import längre ner. Det viktiga att ta med sig redan här är att Sverige producerar mer el än det använder över ett år, men att överskottet inte är jämnt fördelat över dygnet, säsongen eller landet.

Jämför elavtal och pressa ditt elpris

Sveriges elmix: så fördelas produktionen mellan kraftslagen

Sveriges elmix vilar på fyra ben: vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och en mindre del kraftvärme och sol. Tabellen visar fördelningen per kraftslag för 2024, det senaste hela år där Ekonomifakta brutit ner siffrorna i TWh och andelar. Notera att procenttalen avser andel av den totala produktionen på 169,3 TWh just det året.

Källa: Ekonomifakta, helåret 2024 (total produktion 169,3 TWh).

Riktningen för 2025 är enligt Svenska kraftnät och Tidningen Energi att vattenkraften steg ungefär två procentenheter medan kärnkraften minskade ungefär lika mycket. Vindkraften gick ner något, från drygt 40 TWh till knappt 39 TWh, och solkraften fortsatte att växa snabbast i relativa tal från en liten nivå. Tillsammans utgör vattenkraft och kärnkraft ungefär 67 till 70 % av produktionen, det som ofta kallas baskraften eftersom den går att planera och reglera. Vindkraften är väderberoende men numera tredje största kraftslag.

Vattenkraft: störst och mest reglerbar

Vattenkraften är Sveriges enskilt största kraftslag och stod för 64,3 TWh under 2024 enligt Ekonomifakta, vilket motsvarar 38 % av produktionen. Ett normalår levererar den runt 65 TWh, men utfallet kan svänga med ungefär 15 TWh upp eller ner beroende på nederbörd. Det stora värdet ligger inte bara i mängden, utan i att vattenkraften går att reglera. Magasinen fungerar som ett batteri som kan hållas igen när priset är lågt och köras hårdare när efterfrågan toppar.

Kärnkraft: en tredjedel av elen från sex reaktorer

Kärnkraften producerade 48,7 TWh under 2024 enligt Ekonomifakta, knappt 29 % av elen. Sverige har sedan 2021 sex reaktorer i drift på tre verk: Forsmark 1 till 3, Ringhals 3 och 4 samt Oskarshamn 3. De svarar tillsammans för ungefär en tredjedel av elanvändningen. Sedan 2015 har Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 samt hela Barsebäck avvecklats, och därmed har omkring 40 % av kärnkraftskapaciteten försvunnit. Bortfallet har vägts upp av effekthöjningar i kvarvarande reaktorer och av kraftigt utbyggd vindkraft.

Vindkraft: tredje största kraftslag

Vindkraften har vuxit snabbt och stod för 40,4 TWh under 2024 enligt Ekonomifakta, knappt 24 % av produktionen. Det gör den till tredje största kraftslag, klart större än all kraftvärme och sol tillsammans. Vinden går dock inte att styra, och produktionen varierar både timme för timme och mellan årstiderna. Det blåser mer på hösten och vintern, vilket passar bra eftersom efterfrågan då är som högst.

Kraftvärme och sol: liten bas, snabb tillväxt

Kraftvärmen, alltså el som produceras samtidigt som fjärrvärme i städernas värmeverk och i industrin, bidrog med ungefär 11,7 TWh under 2024 om man räknar samman fjärrvärmedelen och den industriella delen, enligt Ekonomifakta. Den är liten i mängd men värdefull eftersom den ofta finns i söder där elen behövs som mest. Solkraften gav 4,0 TWh samma år. Den är fortfarande det minsta kraftslaget, men växer snabbast av alla i relativa tal och kapar gärna pristoppar mitt på dagen under sommarhalvåret.

Är svensk el fossilfri?

Ja, till allra största delen. Sveriges elproduktion är cirka 98 % fossilfri enligt Regeringen, varav drygt hälften är förnybar (vatten, vind och sol) och resten kärnkraft. Den fossila delen är marginell i normaldrift och består av topplastanläggningar som kondens och gasturbiner, som bara körs vid effektbrist. I live-data syns de ofta som under 1 % eller bara några enstaka MW, enligt elen.nu och elhandelsavtal.se. Att elen är nästan fossilfri innebär dock inte att den är billig. Priset sätts på en gemensam nordeuropeisk marknad där den dyraste kraft som behövs för stunden bestämmer nivån, och den kopplingen förklarar vi närmare i guiden om elbörsen Nord Pool.

Installerad effekt mot producerad energi: MW och TWh

En av de vanligaste missuppfattningarna är att blanda ihop hur stor en anläggning är med hur mycket den faktiskt producerar. Installerad effekt mäts i megawatt (MW) och säger hur mycket ett kraftverk maximalt kan leverera i ett visst ögonblick. Producerad energi mäts i terawattimmar (TWh) och säger hur mycket det levererat över ett år, alltså effekten gånger antalet timmar den verkligen gick. Skillnaden kallas kapacitetsfaktor och är avgörande för att förstå mixen.

Källa: elhandelsavtal.se baserat på Svenska kraftnät, 1 januari 2024.

Tabellen avslöjar poängen tydligt. Vindkraften har nästan lika hög installerad effekt som vattenkraften, drygt 16 000 MW mot 16 400 MW, men producerar mindre energi över året eftersom den bara går när det blåser. Kärnkraften har bara 6 900 MW installerat men levererade ändå nästan 49 TWh under 2024, eftersom den körs nästan dygnet runt året om. Det är därför kärnkraften står för knappt 29 % av energin trots att den utgör en mycket mindre del av den installerade effekten. När du ser en rubrik om hur många MW vindkraft som byggs, kom ihåg att det inte översätts rakt av till lika många timmars el.

Elproduktion per elområde (SE1 till SE4)

Sverige är indelat i fyra elområden, och produktionen är mycket ojämnt fördelad mellan dem. Tabellen visar installerad effekt i MW per kraftslag och elområde den 1 januari 2024. Den enskilt viktigaste raden är kärnkraften: all svensk kärnkraft sitter i SE3.

Källa: elhandelsavtal.se baserat på Svenska kraftnät, 1 januari 2024.

Norra Sverige: vatten och vind (SE1 och SE2)

De två norra elområdena domineras av vattenkraft och vindkraft. SE2 har mest installerad effekt av alla utom SE3 och rymmer ensamt 8 128 MW vattenkraft och 6 907 MW vindkraft. Här produceras betydligt mer el än vad som förbrukas lokalt, och enligt SCB står övre och mellersta Norrland för ungefär 38 % av Sveriges totala produktion. Den el som inte används i norr förs söderut i stamnätet, men överföringskapaciteten är begränsad, vilket är en del av förklaringen till prisskillnaderna mellan norr och söder.

Mellersta Sverige: kärnkraftens elområde (SE3)

SE3 är Sveriges produktionsmässiga tyngdpunkt och det elområde som har störst installerad effekt, cirka 18 700 MW. Här sitter all kärnkraft, 6 937 MW, tillsammans med merparten av kraftvärmen och en växande solkraft. SE3 är också det område där elanvändningen är som störst, eftersom storstadsregionen Stockholm och Mälardalen ligger här. Kombinationen av mycket reglerbar produktion och hög förbrukning gör att SE3 ofta hamnar prismässigt mellan det billiga norr och det dyrare söder.

Södra Sverige: importberoende (SE4)

SE4 är det elområde som har minst egen reglerbar produktion. Vattenkraften är nästan obefintlig, bara 347 MW, och ingen kärnkraft finns kvar sedan Barsebäck stängde. Det som produceras lokalt är framför allt vind och sol, plus en mindre andel kraftvärme, gasturbiner och kondens som topplast. Eftersom förbrukningen i Skåne och övriga södra Sverige är hög blir SE4 beroende av el som förs in söderifrån via stamnätet och av import från grannländerna. Det här importberoendet är huvudskälet till att SE4 nästan alltid har landets högsta elpris, något vi går djupare in på i guiden om Sveriges elområden.

Producerar Sverige tillräckligt? Export och import

Över ett helt år är Sverige en tydlig nettoexportör av el. Under 2023 importerades ungefär 7,3 TWh och exporterades omkring 35,8 TWh inklusive transitering, enligt Energimyndigheten. Hur sällsynt importen är blev extra tydligt 2025: enligt Svenska kraftnät hade Sverige nettoimport under bara ungefär 50 timmar fördelat på 12 dygn det året, med flest importtimmar den 19 november. Mest importerade vi då från Norge, och mest exporterade vi till Danmark.

Att Sverige har ett överskott över året betyder dock inte att det alltid finns el där och när den behövs. Importen sker just de timmar då efterfrågan är hög, vinden ligger nere och kärnkraften har underhåll, ofta i söder. Det är också i de lägena som elpriset rusar, eftersom den dyra importen och topplastanläggningarna sätter priset. Sambandet mellan produktion, import och pris är just därför centralt för att förstå varför elen ibland är dyr trots att Sverige producerar mer än det förbrukar.

Hur varierar elproduktionen över året?

Elproduktionen följer årstiderna, och olika kraftslag toppar vid olika tillfällen. Vattenkraften fylls på av vårfloden när snön smälter, vilket fyller magasinen under vår och försommar enligt Ekonomifakta. Vindkraften levererar mer under höst och vinter när det blåser mer, och solkraften är som störst under vår och sommar och kapar då gärna pristopparna mitt på dagen. Samtidigt är efterfrågan högst på vintern, eftersom en stor del av uppvärmningen i Sverige sker med el. Det är då både produktionen och importen körs som hårdast.

Ett mönster som blivit tydligare på senare år är den så kallade ankkurvan: när allt mer solel matas in i Europa under dagtid pressas priserna ner mitt på dagen och stiger igen mot kvällen, enligt Svenska kraftnät. Säsongs- och dygnsvariationen är skälet till att en ögonblicksbild av produktionen kan se helt annorlunda ut än årssiffrorna. En sommardag med kärnkraftsunderhåll och frisk vind kan mixen vara dominerad av vind, medan en kall vinterkväll bärs upp av vatten och kärnkraft.

Elproduktion live: se produktionen just nu

Eftersom mixen varierar timme för timme finns det flera tjänster där du kan följa den i realtid. Den officiella primärkällan är Svenska kraftnäts Kontrollrummet, som visar produktion per kraftslag, förbrukning, flöden mellan elområden och nätets frekvens i realtid. För en snabbare överblick visar elen.nu live-mixen i MW per kraftslag och uppdaterar ungefär var femtonde minut med data från Statnett. elhandelsavtal.se kombinerar live-mixen med andelar och en uppdelning per elområde.

Vill du även se klimatpåverkan och elflöden mellan länder ger Electricity Maps en live-mix med koldioxidintensitet, medan ENTSO-E:s Transparency Platform erbjuder EU-täckande rådata nära realtid för den som vill gräva djupare. För att se hur långt en ögonblicksbild kan ligga från årssiffrorna: runt klockan 11:45 den 14 juni 2026 visade elen.nu vattenkraft 2 792 MW, kärnkraft 2 790 MW, vindkraft 4 154 MW och värmekraft bara 10 MW. Total produktion var då 10 816 MW mot en förbrukning på 11 756 MW, alltså en nettoimport på 940 MW just den timmen. En typisk sommarprofil, med låg kärnkraft på grund av underhåll, hög vind och tillfällig import, trots att Sverige över året är en stor nettoexportör.

Hur hänger elproduktionen ihop med elpriset?

Produktionsmixen förklarar mycket av varför elpriset ser ut som det gör. Priset sätts inte av genomsnittskostnaden för all el, utan av den dyraste produktion som behövs för att täcka efterfrågan i varje timme. När vatten, kärnkraft och vind räcker till blir priset lågt, men så fort topplast eller import behövs stiger det snabbt. Att produktionen är ojämnt fördelad mellan elområdena är därför en direkt orsak till prisskillnaderna mellan norr och söder. Vill du följa det aktuella priset hittar du det på sidorna om elpris idag och spotpris på Nord Pool. Funderar du på hur den fossilfria mixen påverkar valet av avtal kan guiderna om grön el och kärnkraftsavtal vara värda en titt.

Vanliga frågor om elproduktionen i Sverige

Jämför elavtal och pressa ditt elpris