Elhandelsavtal och elnätsavtal – vad är skillnaden?

Två avtal för att lampan ska lysa

Många upptäcker det först vid en flytt: det räcker inte med ett elavtal. För att få el i bostaden behöver du dels ett elnätsavtal med företaget som äger ledningarna fram till huset, dels ett elhandelsavtal med det bolag du köper elen av. Energimarknadsinspektionen, Ei, beskriver det som att elkostnaden består av tre delar, nämligen elen du använder, transporten av den och skatter och avgifter.

Uppdelningen kan kännas byråkratisk, men den har en poäng. Nätet är dyrt att bygga och vore orimligt att dra i dubbla uppsättningar, så där råder monopol under statlig tillsyn. Själva elen går däremot utmärkt att konkurrera om, och det är precis vad bolagen gör. Så här skiljer sig avtalen åt i korthet:

Vad är ett elhandelsavtal?

Elhandelsavtalet tecknar du med ett elhandelsbolag, det vill säga ett företag som köper in el från elbörsen eller direkt från producenter och säljer den vidare till dig. I avtalet bestäms vad du betalar per kilowattimme och på vilket sätt priset sätts. Det är alltså här valet mellan fast och rörligt elpris görs, liksom om du vill ha timpris eller en mix.

Förutom själva elpriset reglerar elhandelsavtalet en rad villkor som påverkar slutsumman. Vid rörligt avtal betalar du marknadspriset plus elhandlarens påslag och eventuella fasta avgifter, ofta en månadsavgift på några tior. Avtalet anger också bindningstid och uppsägningstid, och bryter du ett tidsbestämt avtal i förtid kan bolaget ta ut en brytavgift. Den får enligt Ei bara tas ut om det tydligt framgår av villkoren vad den omfattar. Sedan tillkommer ursprunget: alla elhandelsföretag måste ursprungsmärka sin el, så du kan välja avtal med förnybar, fossilfri eller fossil produktion.

Elhandelsbolag – fritt val sedan 1996

Elmarknaden avreglerades 1996, då handeln med el öppnades för konkurrens medan näten behölls som reglerade monopol. Tre år senare slopades kravet på en särskild timmätare för att få byta leverantör, och sedan dess kan vem som helst byta elhandelsbolag utan kostnad för själva bytet. I dag finns drygt 140 elhandelsföretag i Sverige enligt Ei, allt från rikstäckande jättar som Vattenfall och Fortum till app-baserade utmanare som Tibber.

Det fria valet gör faktiskt skillnad i plånboken. Energimarknadsbyrån konstaterar att aktiva kunder med eluppvärmda småhus har sparat tusentals kronor om året på att omförhandla eller byta avtal, medan lägenhetshushåll sparar hundralappar. Bytet är dessutom enkelt: du tecknar nytt avtal, det nya bolaget sköter övergången automatiskt och du kan aldrig ha två elleverantörer samtidigt. Hur det går till i praktiken beskriver vi steg för steg i guiden om att byta elavtal.

Den som aldrig gör ett aktivt val blir i stället tilldelad en leverantör av nätbolaget och hamnar på ett anvisningsavtal, som oftast är klart dyrare än ett valt avtal. Var också vaksam på kampanjpriser vid inflyttning. Ei varnar för att rabatterade avtal kan övergå i betydligt sämre villkor när kampanjperioden löper ut, så läs vad som gäller efteråt innan du nappar.

Elnätsavtalet – monopolet du inte väljer

Elnätsavtalet tecknar du med det nätbolag som äger ledningarna där bostaden ligger. Varje nätföretag har ensamrätt i sitt geografiska område, ungefär som vatten- och avloppsnätet, eftersom parallella elnät vore samhällsekonomiskt orimliga. Du kan alltså inte byta nätbolag hur gärna du än vill, och därför granskar Ei att nätavgifterna håller sig på skälig nivå. Vad avgiften består av och hur du kan påverka den går vi igenom i guiden om elnätsavgiften.

Avtalet är ändå inget du kan strunta i. Vid en flytt måste du själv anmäla dig till nätbolaget, annars riskerar du enligt Energimarknadsbyrån att elen stängs av utan förvarning eller att betalningskrav kommer i efterhand. Tumregeln är enkel: nätbolaget kontaktar du vid strömavbrott, mätarfrågor och flyttanmälan för nätet, elhandelsbolaget vid allt som rör pris och avtal. Mer om vad som gäller när du byter bostad finns i guiden om elavtal vid flytt.

Så möts avtalen på fakturan

Två avtal betyder ofta två fakturor, en från elhandelsbolaget för elen du förbrukat och en från nätbolaget för transporten. Ingår båda bolagen i samma koncern, som när en Vattenfallkund bor i Vattenfall Eldistributions nätområde, samlas allt på en faktura. Det är därför grannar kan få olika många räkningar trots att de bor på samma gata.

Det förvånar många att nätfakturan kan vara nog så hög som elfakturan, trots att man knappt förbrukat något. Förklaringen är att en stor del av den totala elkostnaden är statliga skatter och avgifter, enligt Vattenfall Eldistribution omkring 40 procent, och de tas till största delen ut via just elnätsfakturan. Energiskatten och momsen skickas vidare till staten och har inget med nätbolagets egen prissättning att göra. Vill du se hur hela kostnaden fördelar sig på el, nät och skatt finns en genomgång i guiden om vad el kostar i månaden.

Jämför elhandelsavtal innan du tecknar

Eftersom nätsidan är låst är det på elhandelsavtalet hela jämförelsen ska göras. Titta inte bara på priset per kilowattimme utan även på påslag, månadsavgift, bindningstid och vad som händer när ett eventuellt kampanjpris tar slut. Tecknar du på distans har du alltid 14 dagars ångerrätt, och vid telefonförsäljning gäller avtalet först när du bekräftat det skriftligen efter samtalet.

Myndighetsalternativet är Elpriskollen, Ei:s oberoende jämförelsesajt dit alla elhandelsföretag är skyldiga att rapportera sina priser. Den visar dock inte alltid kampanjer och nykundsrabatter, så komplettera gärna med vår egen jämförelse av elavtal där vi även väger in avgifter, appar och villkor. Aktuella topplistor hittar du längre ner på sidan.

Se billigaste elavtalen just nu

Vanliga frågor om elhandelsavtal