Så fungerar ett vindkraftverk
Ett vindkraftverk gör samma sak som ett vattenkraftverk eller en reaktor i slutet av kedjan: det driver en generator som gör el. Skillnaden är vad som driver generatorn. Här är det vinden. Rotorn, oftast tre blad formade som propellrar, fångar vindens rörelseenergi och börjar snurra. Rotationen förs vidare via en axel, ofta genom en växellåda, till en generator som omvandlar rörelsen till el som matas ut i nätet. Så länge rotorn snurrar levererar verket ström.
Hur mycket el ett verk ger beror på vinden, och sambandet är kraftigt. Om vindhastigheten fördubblas blir energiutbytet åtta gånger så stort. Verken är effektivast vid en märkvind på runt 12 till 14 meter per sekund och stängs av i storm för att inte ta skada. Teoretiskt kan ett vindkraftverk som mest fånga 59 procent av vindens energi, den så kallade Betz gräns, och moderna verk når 40 till 50 procent. Hur stor del av sin maxeffekt ett verk faktiskt producerar över ett år kallas kapacitetsfaktor, och den ligger på 35 till 40 procent för landbaserad svensk vindkraft och upp mot 50 procent till havs.
- Producerade 2024 drygt 41 TWh, ungefär 25 procent av elproduktionen, plus 19 procent mot 2023
- Var i december 2024 för första gången Sveriges största kraftslag
- Förnybar energikälla med mycket låga utsläpp och kort återbetalningstid energimässigt
- Kapacitetsfaktor 35 till 40 procent på land och upp mot 50 procent till havs
- Variabel: levererar bara när det blåser och stängs av i storm
Väderberoendet som svänger spotpriset
Vindkraftens styrka och svaghet är samma sak: den producerar bara när det blåser. När det blåser mycket, ofta i norr i SE1 och SE2 där det byggs mest, fylls nätet med billig el och spotpriset pressas nedåt. När det är vindstilla faller en stor del av produktionen bort och priset stiger, eftersom dyrare kraftslag och import får täcka upp. Det är en av huvudförklaringarna till varför ett rörligt elavtal kan svänga så kraftigt mellan dygn och till och med mellan timmar.
Variabiliteten hanteras på flera sätt. Vattenkraften fungerar som snabb reglerkraft som kan höjas och sänkas på kort tid och dämpar svängningarna, vilket gör vatten och vind till ett naturligt par. Till det kommer export, import och flexibel förbrukning, till exempel att ladda elbilen när det blåser och priset är lågt. Kärnkraftens jämna baskraft fyller en annan roll, vilket du kan läsa om i avsnittet om hur kärnkraft fungerar. Hur alla dessa delar möts i ett enda timpris kan du följa på sidan om elbörsen.
Vad vindkraften betyder för ditt elpris
För dig som elkund betyder vindkraftens framväxt två saker. Dels pressar mycket vindkraft snittpriset nedåt över tid, eftersom el från vind har låg rörlig kostnad. Dels ökar svängningarna i spotpriset från timme till timme i takt med att en allt större del av produktionen styrs av vädret. Det gör valet av avtalsform viktigare: med timpris fångar du de billiga, blåsiga timmarna men exponeras för topparna, medan ett rörligt månadssnitt jämnar ut.
Vindkraften är dessutom förnybar, och vill du att din förbrukning ska kopplas till förnybar produktion kan du välja ett ursprungsmärkt avtal. Hur det fungerar går vi igenom i guiden om grön el. Tänk på att svensk el redan är nästan helt fossilfri, så förnybart behöver inte vara dyrare här.
Rörligt avtal svänger med vinden
När det blåser blir elen billig, när det mojnar stiger priset. Jämför avtalen och hitta det som passar din förbrukning.
För- och nackdelar med vindkraft
Fördelarna är att vindkraften är förnybar, har mycket låga utsläpp, byggs snabbt och blivit billig att uppföra. Prognosen pekar mot minst 100 TWh till 2045 enligt Svenska kraftnät. Nackdelarna är dels den variabla produktionen, som kräver reglerkraft och flexibilitet, dels lokal påverkan: verken kan störa fåglar och fladdermöss, ge ifrån sig buller och förändra landskapsbilden. I Sverige bromsas utbyggnaden dessutom av kommunalt veto och försvarets möjlighet att säga nej. Till skillnad från kärnkraft, som är fossilfri men inte förnybar, är vindkraften både förnybar och fossilfri.
Vanliga frågor om vindkraft
Vad händer när det inte blåser?
När det inte blåser stannar rotorn och verket producerar ingen el. Då får andra kraftslag täcka upp, framför allt vattenkraft som snabbt kan regleras upp, samt import och kärnkraftens baskraft. Vindstilla perioder syns ofta som högre spotpris, eftersom dyrare produktion måste tas i drift.
Hur mycket el ger ett vindkraftverk?
Det beror på verkets storlek och hur mycket det blåser. Som helhet producerade svensk vindkraft 2024 drygt 41 TWh, ungefär 25 procent av landets elproduktion. Produktionen mäts ofta som kapacitetsfaktor, alltså hur stor andel av maxeffekten ett verk levererar över ett år, vilket är 35 till 40 procent på land.
Vad är verkningsgrad och kapacitetsfaktor?
Verkningsgraden är hur stor del av vindens energi rotorn fångar i en given stund, teoretiskt högst 59 procent och i praktiken 40 till 50 procent för moderna verk. Kapacitetsfaktorn är hur stor andel av maxeffekten verket producerar över ett helt år, vilket blir lägre eftersom vinden varierar.
Vilka är för- och nackdelarna med vindkraft?
Fördelarna är att vindkraften är förnybar, har låga utsläpp och byggs snabbt och billigt. Nackdelarna är att produktionen varierar med vädret och kräver reglerkraft, samt lokal påverkan på fågel och fladdermus, buller och landskapsbild. Utbyggnaden bromsas dessutom av kommunalt veto.
Hur påverkar vindkraften elpriset?
Mycket vind ger billig el och pressar spotpriset nedåt, ofta i norra Sverige där det byggs mest. Vindstilla ger högre pris. Eftersom en allt större del av produktionen styrs av vädret svänger spotpriset mer från timme till timme. Du kan jämföra avtal i vår jämförelse av elavtal.
