Så fungerar ett kärnkraftverk steg för steg
Kärnkraften omvandlar energin som binder ihop atomkärnor till värme, och sedan värmen till el. Bränslet är anrikat uran, framför allt isotopen uran-235. Det låter exotiskt, men själva elproduktionen i slutet av kedjan ser likadan ut som i ett kol- eller biokraftverk: ånga som driver en turbin. Skillnaden ligger i hur värmen skapas.
Processen sker i fyra steg. Först bestrålas uranet med neutroner så att atomkärnan klyvs, vilket kallas fission eller kärnklyvning. När en kärna klyvs frigörs både värme och nya neutroner, och de nya neutronerna klyver i sin tur fler kärnor i en kontrollerad kedjereaktion. Neutronerna bromsas av vatten, och styrstavar med bor fångar upp neutroner och styr takten så att reaktionen aldrig skenar. I steg två och tre kokar värmen vatten till ånga som driver en turbin kopplad till en generator, precis som i ett vindkraftverk är generatorn det som faktiskt gör elen. I det fjärde steget kyls överskottsvärmen bort i havet, och det är därför svenska kärnkraftverk ligger vid kusten. Verkningsgraden netto landar på runt 35 procent, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
- Sex reaktorer i drift: kokvattenreaktorer i Forsmark och Oskarshamn, tryckvattenreaktorer i Ringhals
- Kärnkraft stod 2024 för 48,7 TWh, ungefär 28 till 30 procent av elproduktionen 2025
- Fossilfri under drift och med mycket låga koldioxidutsläpp sett över hela livscykeln
- Jämn, väderoberoende produktion som fungerar som baskraft dygnet runt
- Uran är inte förnybart och räcker uppskattat 50 till 100 år enligt Vattenfall
Baskraft i SE3 och SE4
Kärnkraftens stora egenskap är att den levererar jämnt och förutsägbart oavsett väder. Till skillnad från vind och sol, som varierar med vädret, kan en reaktor producera samma effekt timme efter timme. Det kallas baskraft: en stabil grund som alltid finns där under förbrukningen. Alla svenska reaktorer ligger i söder, i Forsmark norr om Stockholm samt i Oskarshamn och Ringhals längs sydkusten. Det betyder att produktionen sitter nära de elområden där förbrukningen är som störst, alltså SE3 kring Stockholm och Mälardalen och SE4 i Skåne.
Den geografiska placeringen spelar roll. Södra Sverige förbrukar mer el än det producerar och är beroende av både egen produktion och överföring norrifrån. Kärnkraftens baskraft i SE3 och SE4 minskar det underskottet och bidrar till en mer stabil prisbild där flest människor bor. Vattenkraften i norr fyller en annan roll som snabb reglerkraft, vilket du kan läsa mer om i avsnittet om skillnaden mellan kraftslagen.
Vad kärnkraften betyder för ditt elpris
Eftersom kärnkraften går jämnt och nära de stora förbrukarna i söder dämpar den behovet av dyr importerad el och dyra topplastkällor när det är kallt och vindstilla. När en reaktor är avställd för underhåll eller oplanerat stopp faller en stor och stabil del av produktionen bort på en gång, och då får andra kraftslag och import täcka upp. Det syns ofta som högre spotpris i just SE3 och SE4. Hur spotpriset sätts timme för timme på elbörsen kan du fördjupa dig i på sidan om elbörsen.
För dig som vill att din förbrukning ska kopplas till kärnkraftens fossilfria produktion finns avtal som är ursprungsmärkta mot kärnkraft. Vill du veta hur det fungerar i praktiken kan du läsa om elavtal med kärnkraft. Tänk på att inget elbolag kan garantera att exakt de elektronerna når just ditt uttag, men ursprungsgarantier säkrar att motsvarande mängd produceras från den källa du valt.
Hitta ett avtal som passar din elförbrukning
Spotpriset varierar mellan elområdena, men påslag och avgifter väljer du själv genom att jämföra avtalen.
För- och nackdelar med kärnkraft
Fördelarna är tydliga: kärnkraften är fossilfri under drift, har mycket låga koldioxidutsläpp sett över hela livscykeln och ger storskalig, väderoberoende el. Den stora nackdelen är avfallet. Det använda kärnbränslet är radioaktivt och måste enligt Strålsäkerhetsmyndigheten förvaras säkert i mer än 100 000 år. Till det kommer att uran är en ändlig resurs som så småningom tar slut, och att en reaktor är dyr och tar lång tid att bygga. Kärnkraften är därför fossilfri men inte förnybar, en åtskillnad som är lätt att blanda ihop.
Vanliga frågor om kärnkraft
Är kärnkraft förnybart eller fossilfritt?
Kärnkraft är fossilfri men inte förnybar. Den släpper ut mycket lite koldioxid under drift, men bränslet uran är ett ändligt grundämne som tar slut, till skillnad från sol, vind och vatten. Det är den vanligaste missuppfattningen om kärnkraft. Läs mer i guiden om förnybart, fossilfritt eller fossilt.
Vad är fission eller kärnklyvning?
Fission betyder att en tung atomkärna klyvs när den träffas av en neutron. Vid klyvningen frigörs värme och nya neutroner, och de nya neutronerna klyver fler kärnor i en kedjereaktion. Reaktionen hålls under kontroll med vatten som bromsar neutronerna och styrstavar med bor som fångar upp dem.
Hur länge måste kärnavfall förvaras?
Det använda kärnbränslet är radioaktivt och måste enligt Strålsäkerhetsmyndigheten förvaras säkert i mer än 100 000 år innan strålningen klingat av till ofarliga nivåer. Det är en av kärnkraftens största nackdelar och bakgrunden till arbetet med slutförvar djupt nere i berggrunden.
Hur många reaktorer finns i Sverige?
Sverige har sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre platser: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmark och Oskarshamn har kokvattenreaktorer, medan Ringhals har tryckvattenreaktorer. Tillsammans står de för ungefär 28 till 30 procent av elproduktionen 2025.
Påverkar kärnkraften mitt elpris?
Ja. Kärnkraften ligger i södra Sverige och ger jämn baskraft nära de stora förbrukarna i SE3 och SE4. När en reaktor är avställd faller en stor del av produktionen bort, vilket ofta syns som högre spotpris i söder. Du kan jämföra avtal och se hur priset påverkar dig i vår jämförelse av elavtal.
